I Spike Lees klassiska film Do the Right Thing från 1989 skildras en dag i pizzabudet Mookies liv i Brooklyn. Hettan, stressen, tristessen. Plötsligt urartar allt och italienska och svarta killar drabbar samman. Båda tillhör grupper som samhället i stort vänt ryggen åt. Men det är de som hamnar i slagsmål med varandra.

Nyheterna rapporterar 30 år senare om att butikspersonal i Sverige allt oftare utsätts för våld, eller hot om våld. Det sker inte sällan när de ertappar någon med att försöka stjäla. Men också när flera människor samtidigt begär hjälp vid sjävscannningskassorna och personalen inte hinner assistera fort nog. Bråttom, bråttom. Allt fler har ont om tid. Allt måste ske genast!

Speed is violence. Fart är våld. Ju mer ont om tid, desto större risk för irritation, för ilskna blickar, för arga ord – och för våld.

Nu uppträder det vid självscanningskassorna. Själv har jag vägrat använda dem. Mest för att jag värdesätter det personliga mötet med kassans personal. Ofta mycket tillmötesgående och vänlig. En butik utan, eller med lite personal, blir otrivsam, ogästvänlig. Inte sällan farlig. Den lockar fram det sämsta hos oss.

I det gamla folkhemmet, som alla nostalgiskt talar om idag, menade de socialdemokratiska och liberala reformivrarna att det gällde att bygga institutioner som underlättade för människor att göra gott. Denna insikt delade de med det gamla lutherska enhetssamhället, som ofta hade en mer pessimistisk människosyn, och menade att lag och regler var nödvändiga för att tvinga människor att göra rätt, till och med gott.

Jag tror att människor kan lockas att göra och leva gott. Goda institutioner underlättar. Men om samhället hela tiden gör motsatsen, dvs lockar till att göra orätt, att bryta mot regler, att ta för sig på andras bekostnad, då framstår det som otroligt naivt att tro att människor ska kunna motstå detta i alla lägen. Många gör det, men inte alla. I synnerhet inte om frestelsen kombineras med fart, med kravet att jaga tid.

Bakgrunden till att kunder själva ska scanna sina varor är just att jaga tid. Kunderna vinner tid, sägs det. Men framförallt sparar butikskedjor in tid för anställda. Hur länge undrar jag. För om våldet och hot om våld ökar krävs vakter och säkerhetsbolag. Men det kanske andra ska betala via skattsedeln?

  • Fler brott måste anmälas, krävde en av de högt uppsatta.

Visst. Fler brott för poliser att utreda. Och för enskilda att anmäla. Det tar också tid. När Margaret Thatcher och Ronald Reagan återintroducerade det ny-liberala tänkande i mitten av 1980-talet handlade det inte om de liberala idéer som många av oss vill värna. Istället handlade det om föreställningen att det inte finns något samhälle, bara individer med egna val. Konsumenter istället för medborgare. Som konsumerar vid ett band som går fortare och fortare. Att denna föreställning utarmar samhällen och gemenskaper till den gräns där de nykonservativa kan plocka poäng på gemenskap och trygghet är självklart. Ändå tycks vi inte se det. Kanske för att vi redan är hjärntvättade?