Skrev en krönika där jag ställer frågan varför det är så få reportrar som ställer följdfrågor. Eller som ställer de grundläggande frågorna.
Elisabeth Gerle: Gästkrönika: När ska någon egentligen ifrågasätta själva lagstiftningen?Publicerad 28 augusti 2024
Har du också tänkt i TV-soffan: varför frågar reportern inte vidare? Det kan handla om varför Sverige är uppdelat i olika el-områden där det är mycket dyrare el i Sydsverige, till exempel. Eller varför det dyraste tyska elpriset ska bestämma vårt? För vi vet ju att Sverige producerar billig el. Mest i norr. Och så länge kommuner i Sydsverige lägger in sitt veto mot havsbaserad vindkraft lär skillnaden bestå. Men varför får inte kommuner del av vindkraftens vinster? Som i finländska kommuner.
Elisabeth Gerle
Hegemoni •
Varför får inte kommuner del av vindkraftens vinster? är en av flera frågor som Elisabeth Gerle ställer i sin gästkrönika.
Varför får inte kommuner del av vindkraftens vinster? är en av flera frågor som Elisabeth Gerle ställer i sin gästkrönika.
Foto: Johan Nilsson/TT
Jag har i tidigare krönikor frågat varför det är viktigare för statligt ägda bolag att ge vinst åt staten än att se till medborgarnas intresse. Vi har länge matats med tankar om att privata initiativ är mycket mer effektiva än statliga. När det gäller kärnkraft visar det sig nu att det är omöjligt att planera för ny kärnkraft om inte staten med skattebetalarna som garant i årtionden framöver ställer upp. Marknaden ensam klarar det inte. Men inte heller det får några följdfrågor.
När en viss ideologi under lång tid genomsyrat ett samhälle är den svår att genomskåda. Den italienske filosofen Gramsci kallade detta för hegemoni. Vi har länge indoktrinerats i att marknaden löser allt. Den tanken har fått företräde framför alla andra. Trots att varje aktiebolag har vinst som främsta syfte, medan skola och vård rimligen bör ha andra värden. Bildning och läkedom kan inte bara mätas i pengar.
”När en viss ideologi under lång tid genomsyrat ett samhälle är den svår att genomskåda.”
Elisabeth Gerle
Nu fylls nyhetsflödet av uppgifter om att kommuner ofta är utsatta för bedrägerier. Ändå anmäls inte dessa ekobrott till polisen. Hittills har jag inte hört en enda följdfråga. Beror det på att man gjort dåliga upphandlingar och anlitat oseriösa utförare? Eller en ännu större fråga: hör det samman med lagarna om upphandling LUV, från1992, för att gynna konkurrens, eller lagen om valfrihet, LOV, från 2009? Dessa lagar öppnade dörren på vid gavel för vem som helst att starta en välfärdsverksamhet som assistentbolag, vårdcentral eller skola. Bekostat av skattebetalarna. Granskning av kvalitén eller om behov fanns just där tappades bort.
Nu anställs allt fler kontrollanter som ska se om bolagen levererar det de lovat. Men ingen ställer frågor om lagstiftningen i sig. Trots att LOV helt uppenbart möjliggjort organiserad kriminalitet. Men ingen vågar ifrågasätta individens rätt att välja, rätt att starta eget, rätt att välja skola, vårdcentral, assistent. Det beskrivs fortfarande som en frihetsreform. Trots att vi vet att det systematiskt för över samhällets tillgångar från dem som har lite till dem som har mest. Läs Anna Gustafsson bok Du sköna nya vård (Mondial) om du vill förstå hur.
