Ledarkrönika: När leder forskarnas rapporter till politik?
Men det är något visst med morgondopp varje dag. Ändå är det inte alla förunnat. Arbete och långt till sjön ger en annan verklighet för många. Våra kroppar vet vad kyla och hetta innebär. Överallt. Så förenas vi trots avstånd. Våra möjligheter till skydd är däremot radikalt olika. Därför blir det svårt att fatta att människor segnar ner och dör i hettan efter att ha stått och dirigerat trafiken mitt i gatan en hel dag.
Den nyss avlidne biskopen Martin Lönnebo brevväxlade för flera år sen med författaren Stefan Edman. De resonerade om ifall den ökande temperaturen i världen skulle leda till en omvänd turism där människor från södra Europa söker sig norrut till Skandinavien. Tänker på det när jag hör svenska turister stöna i hettan i Italien och Grekland.
Jag var inte glad när det regnade nästan hela helgen i Oslo som jag nyss besökte med buss från västkusten. Där har jag njutit av salta bad, men också uthärdat en hel del regn och blåst. Men jag var tacksam över att inte befinna mig i värmeböljornas hetta. För det känns lättare att skydda sig mot regn och kyla. Svårare med hetta. Det handlar om kroppar. Om våra mänskliga kroppar. Om världens kropp. Som inte tål hur mycket värme som helst.
”Våra kroppar vet vad kyla och hetta innebär. Överallt. Så förenas vi trots avstånd”
Elisabeth Gerle
Funderar över de ständiga forskarrapporter som media trofast bevakar. Utan att det leder till politik. Senast har det handlat om Östersjön som är svårt drabbat av uppvärmning och utfiskning. Att Östersjön är ”ett av världens mest förorenade hav hör också samman med en fartygstrafik, som länge haft mycket slappare regler än annan trafik. Inte förrän 2021 blev det helt förbjudet släppa fartygens disk-, tvätt- och toalettvatten rakt ut i havet” skriver Lisa Kirsebom i Sydsvenskan.
Kryssningsfartygen som stryker förbi farleden precis utanför ön är enorma miljöbovar. Ändå ändras inte lagstiftningen. Fast vi vet. Kirsebom lanserar ordet ”kryssningsskam” och avslutar med ”att bollen nu ligger nu hos svenska politiker. Men också hos tillverkarna av skrubbrar, till exempel Lundabaserade AlfaLaval, som vart tredje kryssningsfartyg använder”. Skrubbrar, reningssystem för avgaser, släpper ut 200 miljoner kubikmeter förgiftat vatten i Östersjön varje år. Där ingår tungmetaller och cancerframkallande kolväten. Forskarnas data är från 2018, då 180 fartyg med skrubbrar fanns i Östersjön. 2021 hade siffran ökat till 600 fartyg. Allt enligt forskare från Chalmers.
Nog är det hög tid att forskarrapporter leder till politik och lagstiftning.
Elisabeth Gerle, författare och forskare knuten till Lunds universitet. Aktuell med boken Vi är inte idioter. Klimat, ekonomi, demokrati (Korpens förlag)
