”Vår konung vi hembära” Så sjöng vi när jag var barn. Nu sjunger vi istället: ”Vår konung är nu nära” i den danska psalmen 104 med musik från 1574. Jag förmodar att syftet var att psalmens ord skulle vara begripliga. Frasen Vår konung vi hembära sjungs som omkväde och uppfattas då lätt som fristående. Det låter som att vi bär hem den hyllade snarare än att frambära lov och pris. Orden sitter djupt.
Ännu händer det att tungan slinter och jag sjunger det jag en gång lärde mig utantill. Det är nästan svårast med de små, små ändringarna som knappt märks. Så lätta att glömma bort.
Men jag tänker också på ordet hembära. Är det egentligen inte ett ord som är minst lika begripligt för stämningen när Jesus rider in som en kung i Jerusalem? Han kommer ridande på en åsna, men hyllas som en kung. När en fotbollsspelare som Zlatan hyllas, så är det inte ovanligt att han lyfts och bärs av sina entusiastiska kamrater.
Så när formuleringen blev mer begriplig tappades samtidigt den djupt folkliga entusiasmen bort. Varför? Upplevdes den som grabbig? Men allt som har med fest och yra behöver inte vara grabbigt. När det kvinnorna i fotbollslandslaget gör mål utbryter samma yra hos dem. Långsamt börjar den yran nu också att delas av alltfler män.
Det finns en risk med att lägga språkbruket alltför nära reklamens. Inget som stöter, men inte heller något som tar tag. Blir lätt förlegat eftersom det hela tiden ändras, medan en del av de ålderdomliga uttrycken kan ta tag i en och få nytt liv i helt nya sammanhang.
I värsta fall kan man få för sig att varje bild motsvarar en verklighet. Då har man kommit långt bort från poesins ofta halsbrytande metaforik, som just genom att ställa samman till synes det helt oförenliga öppnar för något nytt. De bästa reklammakarna kan det här. Desto viktigare att kyrkan inte ägnar sig åt ängslig medelklassanpassning!
Bör vi inte istället odla upp förmågan att förstå att bilder aldrig helt motsvarar verkligheten? Kyrkofadern Augustinus varnade för att tro att de ord vi använder om Gud är bokstavliga. Då låser orden inne istället för att frigöra. Därför behövs många olika bilder.
Den här bloggen som finns någonstans på Svenska kyrkans hemsida
http://blogg.svenskaom-nya-sa-haven-talamod-i-manniskor/