Skrev en liten krönika för Sydsvenskans kultursida om gap-teologi. Den publicerades i förkortad form 25 juni.
Elisabeth Gerle: Se upp för gap-teologin!
Under våren har det rasat en debatt om religion i SvD och Expressen. Prästen och professorn Elisabeth Gerle varnar för en syn på tro som garant för moral.
Det finns en teologi som kallas gap-theology. Man kan höra utropet i tunnelbanan: Mind the gap! Fast det var 1800-talsfilosofen Nietzsche som tog upp termen i ”Så talade Zarathustra”. Gap-teologin skapade utrymme för Guds existens genom att hänvisa till Gud för allt vetenskapen inte kunde förklara. Så byggdes en omotiverad motsättning in mellan vetenskapens framsteg och gudstro.
Idag förefaller gap-teologin ha flyttats över på det moraliska, politiska eller existentiella området, som när teologen och pingstvännen Joel Halldorf försvarar sig mot Björn Ulvaeus och Ulf Lundell i en pågående religionsdebatt i SvD och Expressen. Samhällets problem tillskrivs bristen på Gud, eller på religion. Bakom detta försvar finns en föreställning om att samhället är gudlöst. Kristna, kyrkan, de religiösa blir då en kontrast mot det omgivande samhället och kan visa vägen. Bara övertygade kristna kan göra det goda.
Fast nu tycks även Halldorf ha insett att ateister kan vara minst lika moraliska (vilket han skriver om i tidskriften Axess). Detta är självklart för en teologi som tar sin utgångspunkt i att Gud skapat alla människor, eller med den danske teologen Grundtvigs ord: ”Människa först, kristen sen.” Denna kulturöppna teologi har haft stort inflytande inom Svenska kyrkan och för att bygga samhälle. Världen ses som älskad av Gud oavsett människors tro eller otro. Människor är myndiga och den gudomliga kraften ständigt verksam, nyskapande, överallt. Inte bara hos religiösa.
I en tid som har beröringsskräck med religion kan det förefalla viktigt att försvara religiösa gemenskaper. Men alla gemenskaper är inte av godo, i synnerhet inte för alla. Det räcker att nämna Knutby. Inte heller religiösa gemenskaper bör försvaras på de enskilda medlemmarnas bekostnad. Religion kan vara både det bästa och det sämsta. En öppen debatt är därför viktig. Precis som den politiska debatten kan det avslöja brister och i bästa fall driva helheten framåt. Motsättningen går inte mellan religiösa och icke-religiösa. Gap-teologin instrumentaliserar religionen. Är det inte att göra Gud liten?https://elisabethgerle.se/wp-admin/post.php?post=745&action=edit
